Kompisar man inte nödvändigtvis vill ha och kulturmörker

Stämningen har just lättat från däck 7 här på Gabriella. Finsk Big Brither final. Lättsamt att se program som man vet upplägget på när man inte förstår ett jota.

Jag har verkligen levt färja idag jag har spelat bort pengar på spelautomater, badat bastu och tjötat med en mas men bäst av allt beskådat en galen tolkning av en "i en liten fiskehamn" som en finsk man drog på karaoke.


Jag var i Stockholm. Flög dit. Satt bredvid två enorm män som hade tröjor från svenska sweeplifting-landslaget (antar att det har något med styrka att göra.) Det ledde till att jag inte vågade ta mig till toan trots att jag var lite kisse-nödig.

Stockholm, vara full på Debaser Slussen. Råka hamna i gamla stan därefter. Fika med en soffsurfare som var härlig. Vara på inflyttningsfest på Gärdet. Försöka gå ut på "Spyan" och andra Östermalms hak, när alla var fulla... Alltså krogarna.

Tillbaka till färjan och kategorin:
Vänner du inte vill ha:

1. Det finska fyllot: Hon ville låna min mobil, hon skulle betala för samtalet. Jag gav mitt godkännande. Hon började gråta och skrika i min mobil så att displayen fick en spotthinna. Hon pratade lite för länge.

Hon gav mig inga pengar. Hon ville bjuda på kaffe. Jag gav mitt godkännande. Hon sade att hon var snurrig i kön, att hon var lite ur fas. Det ledde till... Att jag skulle betala. Jag bar kaffet till bordet och bad om pengar för kaffet. Hon spelade oförstående och räckte fram sitt visa-kort... Jag sade att jag ville ha det i kontanter. Hon låtsades inte förstå. Jag viftade bort det hela. Gav mitt godkännande.

Försökte fly min vän efter att hon släpat med mig till ett rökrum. Jag smet i hiss när hon gick på toa. Hon hade irrat sig upp på den våningen också, men kände inte igen mig. Hon gick in i en sittsal. Jag följde efter och gläntade lite på dörren. Hon hade somnat. Jag gav mig av.

Några timmar på L Å X.

Det är alltid en frihetskänsla när man får lämna en lägenhetsnyckel i brevinkastet. I morse lämnade jag Ylvas mammas lägenhet i centrala Lule.

Igår hade vi möten, jag ett med filmpool Nord som vill assistera mig med ett filmteam till dokumentär-serien. Sedan hade Ylva och Halvard möter med Brynolf på länsstyrelsen. Vi hann även med en fotbollskväll på Allstar med Ylvas vänner, en ev dem Adam filmar Kjell Sundvalls nya film. Även några andra från filminspelningen dök upp Björn Begtsson m.fl..


Första natten bodde jag och "Hallis" på Quality Hotell men när han sedan begav sig av till Bodö igen i bil så bodde jag sista natten hemma hos Ylvas mamma, därifrån begav jag mig i morse efter att ha ätit lite frukost och läst lite i min signerade Sven Yrvind-bok. Citykärnan kändes grå utan snö så jag tog första bästa flygbuss ut till Kallax.

Kallax Flygplats: Jag har sprayat mig med test-parfym och har två timmar ytterliggare att fördriva... Men det känns skönt att inte göra så mycket efter alla miljöombyten. (Bästa miljön hittills var när vi bilade Bodö-Luleå och åkte över fjällen, sedan fick vi ju se Arjeplogs pizzera också, Bonus!)

Skriver från Bodøkontoret.

Førsta dokumentærdagen har gått bra, dock har mikrofonen kajkat, så jag får nog filma om ett antal intervjuer, synd eftersom jag hade bra bilder... Aja sneppah tihs, som det står på Ung i Nordlands toalett... Det æf på deras kontor vi ær nu...
I morgon ska vi bila till Luleyo.
r

På plats i Bodö.

Jag, Ylva och Halvard sitter på det mysiga caféet Kafka i Bodö. Har rest sedan fem i morse med en timmas tidsomställning så nu känns det skönt att ta igen sig lite. Har nu två kameror till dokumentärinspelningen som drar igång i morgon. I kväll ska jag bekanta mig med den nya kameran och njuta av utsikten från vårt hotellrum. Kjempeflott är den!

Bildtexter: Pirkka är kärlek, These shoes are made for walking these feet were not.
Jag är helt tagen vilka kan tolka ångest på ett så totalt jävla ärligt sätt som finska filmskapare har just sett Paha Maa och klumpen i halsen kan inte bli så mycket större. Ligger och försöker få ner tennisbollen i halsen genom att lyssna på Life itself från "Bossens" senaste. Det går sådär.


Igår var jag på Emmaus och hittade de snygga pjucksen ni ser på en av bilderna för rekordlåga 7 euros. Himmel! Träffade Elin där också, sedan drog vi på Chokladeria.
De har öppnat upp en supermysig sådan här. De har världens godaste varma choklad som man får kryddor som bihang till och chokladpraliner som smälter i gommen. Mercedes butik har dessutom helgöppet(det kan man aldrig vara säker på här).

Idag har jag haft en bra dag på jobbet, var på ett slakteri och gjorde ett inslag om eko-kött. Hade hoppats på en visit inne i slakteriet (jo jag är veg) men det gick inte an p.g.a sjukdomsrisken. Hur hade Skurt gjort idagar som dessa? Jag minns när vi tredje klass fick se Skurt på slakteriet. Det skulle vara folkbildande, men det hela slutade i att alla barn vägrade kött på lunchen. I episoden så råkar bland annat Inga-Maj tappa ner Skurt i någon form av stor köttmal. I alla fall är det så jag minns det... Det kanske är tur att slakteristudiebesök är förbjudna nu för tiden, det är ju aldrig fräscht att hitta gröna hårstrån och kepor i nordens färger i sin Wallenbergare, kan tänkas.

Äppelsorter.

Här på Åland säger man inte äpple utan äppel. Åland är ett äppelland, no doubt. Det märks bland annat på den supergoda färskpressade äppeldrycken Grannas som jag häller i mig tre glas av dagen av. I förra veckan var jag och Eva på Ålands försöksstation och provade några av deras 60 äppelsorter. Det kändes ju fiffigt att göra ett "Adam och Eva provar äpplen" inslag. Särskilt eftersom detta tillföll under Evas sista vecka hos oss på holmen.

Lyssna här

Brieten.

Jag beger egentligen ingenting av dig, det enda jag begär är att du ska följa mina kostråd, se mig litegrann som en kostguru. Jag förespråkar den så kallade "Brieten" den innebär att man äter i snitt fyra finska limpmackor per dag med brieost på. Jag har redan börjat märka underverk i min kosthållning. Min sinnesnärvaro har skärps och jag hänfaller inte åt lättja längre tvärtom arbetar jag på i mitt anletes svett, och visst jag svettas brieost. Jag har även märkt en högre form av samförstånd med vissa människor jag misstänker att även dem håller sig till samma diet.
Se sunt på tillvaron du med och märk att andra också kommer följa dina goda exempel.
Brie: Tänk enkelt, sunt och friskt.

Naej.

Det bidde aldrig någon Godbymässan. Emelie mådde inte bra så det blev en dag innanför hemmets trygga väggar utanför låg den gråa koftan tung över ön. Såg två filmer La Famiglia, av Ettore Scola från 1986. En film som jag just efter det inte minns att jag sett än bättre på mycket, mycket länge. Sedan Vicky Christina Barcelona:

Juan Antonio: jag önskar att jag var du. Jag skulle vara bohemen som sade till lycksökande turistpar att vi skulle älska ute i en berså. Jag skulle gå barfota i fingerljum pastellfärg och bara dricka vin från buteljer. Jag skulle cykla på landsvägar utan att bry mig det minsta om morgondagen.
Men jag kommer aldrig bli du.

Jag kan maximalt ragga upp något blekfett par från Eslöv som har villat bort sig i fyllan på Rosella. Jag vandrar omkring med uttorkad tuschfärg på fotsulorna från någon usel tuschpenna som jag försöker skriva ner mitt liv med och dricker surfaröl... Från Finland. Jag har ingen cykel så jag lånar en tjejcitybike ibland och cyklar ut i pissregnet och vill helst glömma morgondagen för den kommer påminna om den här dagen, i all evighet.
Men Juan Antonio... Jag vill bli du.



På söndagen var jag på Mariebad igen, bubbelpoolen var ständigt ockuperad av nya barn. Jag stod och sneglade mot poolen och märkte en man i en massa tatueringar göra samma sak. Ett kort tag av en "vi sitter i samma båt-känsla." Sedan insåg jag att han,inte som mig, nojade för att trycka mig ner bland massa småkisar som varm-kissar i vattnet, utan hade barn i poolen.

Idag har jag jobbat så jag fick ont i hjärtat. Ingen kommer tacka mig.

Världens fulaste och mest ineffektiva hemsida och Mariehamn Poetry Slam 2009.

Vi ska eventuellt på Godbymässan idag deras hemsida är hemsk att beskåda. Varför anställer man inte en webdesigner när man har en mässa man drar in en massa flis på?

D.I.Y är ju för det mesta positivt, men rakt inte i alla lägen.
Om vi drar dit komemr vi garanterat träffa Ålands radio-folket som ska stå där och skämta och ta emot eventuella vitsord eller oförskämdheter.


Igår natt låg jag och funderade. jag funderade över om jag skulle ställa upp i Mariehamns Poetry Slam. Det resulterade i att jag skrev en ny dikt om tid och klockan på busstorget och i ett beslut. Igår var jag alltså med och det resulterade överraskande nog i en bronsplacering. Låt mig på ett lite skämtsamt sätt(det finns nog stor risk att några av de hamnar på min blogg) beskriva några av de övriga deltagarna:

Byråkrat-Bo: Charmade publiken med enkätdikter. Publiken för pladask för byråkratin och älskade det. Bo spelar vanligtvis i ett band som heter Oneflower Tribe. Men nu kan det mycket väl vara så att vi har ett gemensamt hemligt projekt på gång. Håll er uppdaterade.

Spindel-Sixten: En åländsk legend efter 80-tals hitten Don´t Stop The Music. (Sista låten på mitt blandband f.ö.) Tog en cigg med oss utanför och sade att hans sista spelning var på en cancergala. Sixten är en lirare som rivstartade med en improviserad dikt. Sixten har bitvis en lite frustande släpande stil. Ålands Ernst-Hugo.

Det gamla gardet: Två kvinnor i äldre medelåldern som av ren rutin och med sina högkvalitativa texter alltid borde komma etta och tvåa om, man nu ska tävla i poesi, vilket jag ändå kan ställa mig lite tveksam till, eftersom stilarna varierar så mycket.

"Pop-tjejen": Poptjejen tillhör ett släkte som finns med på alla poesiuppträdanden jag varit på. Men något som måste sägas är att detta exemplar läste bra.
Hon känns väldigt Socialistisk festival 2001, vilket jag av rent nostalgiska skäl
gillar. Hon avslutade med en dikt med engelska popreferenser och om att röka "ciggisar" och hångla med någon så läppstiftet smetas ut.

"Pop-tjejens kompis": Läste en dikt om svininfluensan.

"Palle-schals-tjejen": Korta men bra framföranden.

"Light-animestil-tjejen": Bad om min autograf och en kram efteråt, vilket jag såklart glatt bjöd på. Drog två texter på engelska, och en om Mona Lisa.
I en av dem engelska texterna kastades man direkt tillbaka till Shakespeare, den andra påminde mig om en dag i en park med drottningar i england som fisförnämt låter sina betjänter sippa deras te eftersom de själva tycker att det är lite för varmt.

"Framtiden": Ok, Att hon skulle kunna tävla i klyssch-VM må så vara, men med sina dikter om kärlek, till exempel dikten "Främling" som lästes upp på allvarlig åländska, tror jag att många i sina ögon såg Ålands framtid.

"Den första": Hade sina barn med sig, barnen var små och hade runda glasögon.
Hon avslutade tredje dikten med att säga stor och göra och bokstavligen forma "stor" med sina armar, det tyckte jag om.

"Nithalsbands-hårdrockaren": Den mest festliga av di alla. Toppade all metallyrik som någonsin skrivits. En text handlade om hur man går omkring på en plats bland enhörningar i månljus och vättar.

Han avslutade: Platsen kallas... (stum förväntan) Trollskogen!


Bo talar Byråkroatiska


Som ni märker bra konkurrens.
Läs vad "nyan" skrev

Bildspel

Emelies grannar.

Grannar #1
- Är du någon som gör inbrott, frågade Emelies grannar, ett gammalt par i 70-års åldern. Låsen krånglar ganska ofta och jag kom inte helt enkelt inte in i lägenheten.
När jag såg dem i trappan hälsade jag, men tydligen inte nog trevligt för att inte framstå som en tjyv.

Granne #2
Emelie har en granne som gör ljud. Höga ljud så det ekar i hela trappuppgången. Eftersom ajg inledde den här resan med att se Rec på tåget från Umeå, har jag varit lite nojig hela tiden. (Där går de upp till en granne i ett hus och blir attackerade.)
Först har vi trott och gissat att någon har en sexslav i lägenheten. Det är ju någon som stönar högt. Nu har vi kommit farm till att det nog är någon granne med psykoser.

Emelie har tänkt att småprata med sina grannar om det hela, om dem har hört något.
De grannarna hon valt ut är samma som idag tog mig för inbrottstjuv.

Mariehamns sämsta skyltning

Hur tänkte de egentligen?

Den försmädliga känslan.

Nu förstår jag nästan den försmädliga känslan som folk kan känna när de tappar sin vigselring. Jag har just varit på cykeltur i regnigt snömodd för att leta efter en pin som jag fått från en rysk vän. Den har suttit på min jacka sedan dess och jag har blivit glad av att se den. Den försvann idag när jag och Emelie var på väg hem från Minimarket, en matbutik som ger sken av storstad. Varför kan jag inte riktigt förklara men det är en liten kvällsöppen butik och den påminner mycket om två affärer och den ena låg i Buenos Aires och den andra i Barcelona. Helt plötsligt var pinen borta och jag blev uppriktigt sagt lite ledsen när vi kom till Emelies lägenhets hus med två balar av hushållspapper och toalettpapper, fick jag låna cykel och sedan bar det av ut på skattjakt.

Framför ett övergångsställe låg pinen och glänste. Jag tog upp den kramade den hårt i handen och satte den åter på jackan. Där ska den sitta!

Har fortfarande träningsvärk av den brasilianska jiujutsun.
Nu ska jag sätta mig på toaletten och läsa ett sprillans nytt numemr av Offside.

Because I´m Marie-Bad!

När jag simmade varv på varv i 50 meters bassängen funderade jag på om jag skulle betrakta dem som ockrare. Kom fram till att jag nog borde göra det. När jag kom till Mariebad såg jag en lapp. Hälsoinspektionen hade förbjudit all form av badshorts.
De thaiboxningsshorts från en värmländsk secondhandbutik som jag tänkt bada i dög inte med andra ord. Jag övervägde ett tag, att bada eller inte bada är ju alltid frågan. Svalde planen att gå hem klart jag skulle bada! Köpte ett nytt par för mer än hutlösa 25 euro. Ockrare!

Några småknattar gör bomben i min bassäng. När banan min blir ledig byter jag med lite stött uppsyn.

Vattenrutchbana utan kö. Jag springer uppspelt i trappan. Åker tre gånger. Sätter tidsrekord för dagen: 11, 92. Känner mig stolt. Rättar till mina nya tighta James Bond- badbyxor. Tänker att jag i mina tjocka brillor och dessa badbyxor nog ser ut som Daniel "Hertigen av Västergötland" Westling.

Simmar ut omgiven av vattenånga. Från utomhusbassängen kan man se skepp och smedjor, bland annat silversmedjan som har en skylt där det står "ej stängt" (optimist eller inte?). En "downsare" i simglasögon dyker i en bubblande stråle, hon påminner om en and. Jag hänger mig mot bassängkanten och spejar över sjön Slemmern, tänker att allt är väldigt fint ändå. Fint som Mariehamn.

När jag går upp ur bassängen och förbereder mig mentalt för bastuånga ser jag att vattenrutchbanan fått två nya härskare, en av dem har slagit mitt rekord. Med fyra sekunder.

Megapussi, Conan Barberaren och sips.

Degarkväll. På bilden ser ni vad jag ska underhålla mig med i kvällens dvala.
Har just avslutat några graffitis på vk.com, det ryska facebook som har en graffitifunktion som är nåh jävulskt beroendeframkallande. Har just gjort en igelkott till min vän Yulia. Hon kommer nog att uppskatta den. Hon har just skickat mig sin favvofilm på länk, en rysk barnfilm med en igelkott som huvudkaraktär.

Jag har haft besök! Uppsalas bästa: Anders och Daniel var här och jag har visat upp mitt Mariehamn för dem. Idag har vi ätit på Koti pizza, sett landskapsregeringen och skrattat åt lustigheter på "Sparis." Tomtedräkt på finska heter tonttupuku, och det låter som töntpucko, loligt... Igår var på en klubb som kan betecknas som ett sjunkande slagskepp eller ett illaluktande slagfält: Arken. (Hotell Arkipelag.)
Först var vi på Dino´s rockbar. Ett rockhak med väggarna täckta av porträtt av långhåriga män som någon gång spelat rock. Mest oväntat var att Eddie Meduzas nylle dök upp mitt i detta Hall Of Fame. Efter att vi sett bandet April Divine få så lite respons som man kan få från en publik som druckit några bärs för mycket och skrikigt lite för många finska oförskämdheter på finska till varandra, gick vi till Arken.

Det första som hände på Arken var att en kille från Mönsterås utan hämningar slet fram mig till baren och bjöd mig på en tequilashot.
- För Finland och Sverige, sade han sedan drack vi ikapp.

Vi lämnade klubben efter att dj:n spelat Promoes Svennebanan uppitchad.
Klockan var två, klubben stänger fem alla kvällar i veckan.

Kockens val: tisdag

Kockens val idag: Rödbetsråraka och ett avsnitt av 30 Rock.

Tillfällig ålänning

Avsnitt: Mysiga bilder för barnen


Har just avslutat en projektbeskrivning om RRR-dokumentären som jag hoppas kunna börja filma 23 november i Bodö, Norge.

Var på lyceum (gymnasiet här) idag och intervjuade ungdomar om nykterism, även och intervjuade fältare om hur det ser ut på fredags- och lördagskvällarna här i Mariehamn. Han var lugnare än man hade kunnat tro efter att ha läst artiklar om att supandet bland ungdomar ökar. Blev ett bra inslag, men blev lite stressad när det visade sig att jag inte bara skulle producera ett nyhetsinslag utan även ett programinslag. Hann inte med eftermiddagskaffe med andra ord.

Bra timing också. Lagtingets talman uttalade sig om det ökande drickandet bland ungdomar idag.

Har registrerat mig som tillfällit boende här i magistratet på länsstyrelsen. Har även skaffat bankkonto på Ålandsbanken, för en framtida lön.

Bildtexter: Eva med palt. Någon hade "börnat" sönder rondellen. Street Art: Mariehamn, Adam verkar gilla öl.



Paltmiddagen var som sagt mycket lyckad. Palt är ju världens bästa festmat eftersom det tar halva kvällen att laga till palten och sedan orkar man inte göra så mycket annat än att gå in i koman. Sedan när palten var slut var vi och gick uppe på kyrkogården, stämningsfullt med alla ljus som lös.

Potatisen som blev över har vi gjort rårakor av. Ok vi har kosthållning som två pensionärer...


Idag har vi vandrat runt en lång strandpromenad sett det finfina skeppet Pommern och kommit farm till att många ålänningar nog ofta har glo-soppa på menyn.

Under kvällen var vi på bio på kulturhuset Alandica och såg Olaf De Fleurs film The Amazing Truth about Queen Raquela. En film om en ladyboy från Fillipinerna som var nominerad till Nordiska Rådets filmpris. Men vann det gjorde sedan Von Triers Antichrist. Nåväl Queen Raquela är en strålande film i vilket fall!

Emelie på Bättringsvägen

Igår gick vi till "Sparis" en av stadens stora matbutiker. På vägen dit gick vi förbi Bättringsvägen som ligger alldeles intill sjukhusområdet. Mycket vitsigt! Lyllos de som bor där!

Sedan lite traditionell paltmiddag. Paltpremiär för Eva och Euskefeurat i högtalarna. Mer om det senare!