Jag sitter och dinglar med benen på en brygga som på något sett känns som den är som hämtad från en Muminbok. Emelie och jag blickar mot Mariehamns skyline.
På sommaren brukar det gå påfåglar här, och det finns vita segel var man än blickar.
Min första rundvandring är perfekt. Jag har sedan första anblick fallut i kärlek med busstationens klocka. Den ger en känsla av att allting inte är på riktigt. Den skulle kunna vara med i en rysk roman, eller så är det bara Mariehamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar